Strålning
Elevmaterial
Introduktion
I denna modul uppmanas du att reflektera över strålningsrelaterade rädslor och motbevisa eller bekräfta myter om olika former av strålning. Utgå från en introduktionsvideo där några strålningsrelaterade rädslor och myter tas upp och diskutera dem i grupp. Gruppdiskussion kommer att leda till val av en mytbearbetningsaktivitet där du kommer att leta efter bevis för att motbevisa eller bekräfta en vald myt. Denna aktivitet kan utföras experimentellt eller med hjälp av så kallade sekundära bevis (information från vetenskaplig litteratur och pålitliga källor på internet). Genom denna aktivitet lär du dig att bedöma tillförlitligheten hos informationskällor (vetenskapliga databaser, populärvetenskap, andra medier). Du måste först ställa en testbar hypotes (se Figur 1).
Efter att ha hittat bevis och dragit slutsatser kommer du att förbereda en presentation av dina resultat för klasskamraterna (eller annan publik) på ett relevant och övertygande sätt (till exempel i form av videoinlägg eller PowerPoint-presentation). Modulen avslutas med ett rollspel om strålningsfrågor relaterade till kärnkraft där du kan ta ställning och föreslå lösningar med hjälp av vetenskaplig kunskap och personliga värderingar som tillskrivs till olika roller i spelet.
Aktivitet 1: Videointroduktion
Se introduktionsvideon och anteckna dina första tankar om och upplevelser av de problem som presenteras.
Aktivitet 2: Gruppdiskussion
Efter att ha sett videon diskutera ämnet inom din grupp (4-6 medlemmar).
- Berätta om dina första tankar och känslor om problemen som presenteras i videon för dina klasskamrater.
- Som grupp uppmanas ni att välja en av rädslorna, myterna eller frågorna för vidare bearbetning baserat på information som kan hittas från olika källor: internet, läroböcker, etc. eller/och om möjligt experimentellt.
Som ett alternativ kan du vidga ditt perspektiv på strålningsrelaterade myter och titta på andra myter som kan vara av intresse för dina gruppmedlemmar.
Andra myter och missuppfattningar om strålning
- Myt 1: Sola är bra för hälsan, särskilt under vintersäsongen.
- Myt 2: Mikrovågsugnar sänder ut stark strålning, och det är farligt att vara nära ugnen när den fungerar.
- Myt 3: Det är dåligt att sova nära en smartphone och utsättas för dess strålning under lång tid.
- Myt 4: Strålning som sänds ut av 5G-basstationer är farligare för människor än den som används i den tidigare generationens nätverk: 2G, 3G och 4G.
- Myt 5: Solning inomhus i solarium är säkrare än att sola utomhus.
- Myt 6: Strålning från en tandröntgen ger svår huvudvärk.
- Myt 7: Vi måste hålla oss borta från bestrålad mat eftersom den är radioaktiv och farlig.
- Myt 8: Radon är bra för hälsan i små doser, t ex radonbad.
- Myt 9: UV-strålning kan endast blockeras av speciella UV-blockdesignade material (t ex för paraplyer eller badkläder).
- Myt 10: Efter att ha tagit medicinsk strålbehandling blir en person radioaktiv.
Aktivitet 3: Mythbusting
Du ska nu snäva till myten/frågan till en testbar hypotes - ett påstående som kan testas eller en fråga som kan besvaras genom din forskning. Tänk på att en hypotes inte bara är en gissning – den bör baseras på befintlig kunskap. Den måste också vara testbar, vilket innebär att du kan stödja eller motbevisa den som ett resultat av din studie.
Planera dina fortsatta aktiviteter efter en cyklisk process enligt figur 1. Du bör fundera på om din myt kan testas experimentellt, bekräftas/motbevisas med hjälp av modern teknik, till exempel mobiltelefoner som mätinstrument, datormodeller och simuleringar, eller med hjälp av sekundära bevis (t ex redan utförda experiment som har publicerats eller tillgängliga i form av YouTube-videor). Utifrån det bör du välja Aktivitet 3a eller 3b för vidare studier. Du kan använda mer än en av dessa metoder genom att tillämpa den så kallade trianguleringsprincipen – öka trovärdigheten av dina bevis genom prövning av överensstämmelse av information från olika källor.
Aktivitet 3a: Mythbusting baserat på experiment
I den här aktiviteten förväntas du att göra följande:
- utveckla en testbar hypotes / forskningsfråga,
- planera ditt enkla experiment som kommer att bekräfta eller motbevisa din hypotes / svara på din forskningsfråga,
- presentera insamlade data i form av tabeller, grafer eller liknande,
- använd dina resultat för att dra en slutsats,
- uppskatta hur rimligt det är att resultat kan motbevisa den valda myten
- och slutligen…
göra ett videoinlägg eller PowerPoint-presentation av dina viktigaste resultat för att informera allmänheten (detta steg är relaterat till aktiviteten 4).
När du gör detta bör du noga tänka igenom hur du fördelar arbetet inom din grupp. Ni ska ha olika roller, t.ex. en ledare som organiserar aktiviteterna, en sekreterare som gör anteckningar och kommenterar informationen som hittas, en forskare som gör datasökningar, en kritiker som granskar tillförlitligheten av information etc.
Variabel
Värdet
Oberoende variabel
Beroende variabel
Du ska nu leta efter bevis från sekundära källor för att bekräfta dina egna slutsatser med hjälp av följande verktyg.
Aktivitet 4: Förvandla bevis till ett lämpligt visuellt format
I den här aktiviteten förväntas du omvandla dina bevis till en kort visuell presentation som ska tilltala dina kamrater. Diskutera formatet på din visuella presentation med din lärare.
Potentiella format:
- Videoinlägg om experimentets gång och dess resultat se videohandledning
- Video av ditt bildspel se videohandledning
- Bildspel (PowerPoint).
- Poster se videohandledning
Följande kriterier hjälper dig att utveckla din presentation:
Kriterier
Produkt:
- Det valda formatet är lämpligt för en viss publik (t.ex. klasskamrater).
- Det vetenskapliga innehållet är korrekt (i enlighet med aktuell vetenskaplig grund).
- Den ställda hypotesen/forskningsfrågan, hittade bevis och gjorda slutsatser överensstämmer med varandra.
- Påvisade bevis hämtas från tillförlitliga källor som ni hänvisar till.
- Budskapet i inlägget är tydligt / förståeligt.
- Presentationen förblir inom den angivna tidsramen (xy minuter).
- Det visuella språket är övertygande.
- Gruppen kan svara på de frågor som ställs av publiken.
Bearbeta:
- Ansvaret för produktion av visuella, textuella, ljudelement, men också för skådespeleri och ledarskap, fördelas rättvist mellan gruppmedlemmarna.
- Presentationen är klar senast _________________ (utsatt deadline).
Aktivitet 5: Gruppresentationer
I den här aktiviteten ska ni presentera video, poster eller bildspel för de andra. Var redo att svara på frågor och kommentarer från klasskamraterna och läraren!
Under presentationen av de andra grupperna uppmanas du också att ge en konstruktiv feedback till dina klasskamrater med hjälp av de tidigare givna kriterierna.
Efter presentationen:
Vad tycker du om den feedback ni fick från klasskamraterna? Kan den användas för att göra en ännu bättre video nästa gång? Är den rättvis? Diskutera det inom din grupp!
Aktivitet 6: Rollspel
I denna aktivitet förväntas du:
- Bekanta dig med de problem som ställs i rollspelet och se dem ur olika perspektiv
- Forma eller förtydliga din egen åsikt
- Arbeta mot en gemensam gruppvision
- Presentera och försvara dina argument
- Rösta på politiska ståndpunkter och dela dina åsikter
Rollspelet kan utformas som ett tv-debattprogram med totalt åtta roller som man kan representera i lag om 3–4 spelare. Varje team nominerar en medlem att fungera som talesman, medan andra fungerar som rådgivare. Två elever i klassen kommer att vara tv-debattmoderatorer (programledare). Moderatorer kommer att behöva göra tidshantering under debatten och presentera sammanfattande kommentarer i slutet av rollspelet. De kan bjuda in deltagare att rösta om politiska ståndpunkter.
Tema 1: Kärnenergi
Det specifika syftet för arbete med detta tema är att utveckla ditt kritiska tänkande och argumentationsförmåga när det gäller frågan om kärnenergi.
Debatten är relaterad till myten att "Kärnenergi är inte säker".
Detta tema har två positioner: för och emot kärnkraft. Således delas klassen in i två grupper efter deras tilldelade roller.
Position 1: För
Staten måste erkänna att kärnenergi är säker och erbjuder en "gyllene möjlighet" att skapa en renare och mer rättvis värld. Staten måste investera i att skapa en säker kärnavfallskyrkogård (slutförvaring).
Position 2: Emot
Staten måste stänga alla kärnreaktorer i landet till 2030. Säkra kärnkraftverk och säker avfallskyrkogård (slutfövaring) är en illusion.
Fas I (≈ 25 minuter)
Varje lag får (en urvalsmetod kan bestämmas tillsammans med din lärare) ett rollkort som innehåller en kort profil över den roll laget ska representera, tillsammans med argumenten till stöd för det perspektiv som ska försvaras. Utöver rollkorten får varje lag ett arbetsblad de ska fylla i under rollspelet (se arbetsblad).
Du måste lägga fram välgrundade argument för din ståndpunkt / position.
Kärnenergitemat har flera infokort relaterade till det.
Alla spelare har tillgång till alla infokort. Varje team väljer de som de tycker är särskilt relevanta för deras roll. De söker också efter ytterligare information på Internet med tanke på vikten av att välja tillförlitliga källor, som det gjordes tidigare i Aktivitet 3.
Fas II (≈ 20 minuter)
Gruppdiskussion:
I detta skede delar eleverna sina åsikter med andra och förfinar sina synpunkter och argument. Spelare använder informationskorten och annan information för att stödja sin position.
Fas I och II kan fortsätta som en hemläxa och en förberedelse för debatt (fas III) som kommer att ske vid följande undervisningstillfälle. Inledande argument kan förberedas i förbättrad visuell form med hjälp av korta videor och PowerPoint-presentationer
Fas III (≈ 45 min. tiden kan behöva förlängas)
Debatt eller egentligt rollspel är uppdelat i två delar. I den första delen får talespersonen för varje team tre minuter på sig att presentera sin roll och inledande argument, som de också listade på arbetsbladet i fas II (se första kolumnen i arbetsbladet). Detta arbetsblad inkluderar också kolumner för att notera de motargument som förts fram av andra team, såväl som bemötanden av dessa (se andra och tredje kolumnen i arbetsbladet) som skulle användas vidare i rollspelet. När vart och ett av de åtta lagen har presenterat sina argument kommer det att finnas en fem minuters paus, vilket gör att motargument kan utvecklas såväl som bemötande av dessa.
Efter den fem minuter långa pausen, i den andra delen av rollspelet, diskuterar de olika talespersonerna med varandra och försöker motarbeta varandras argument till stöd för sin egen ståndpunkt. Uppgiften för rådgivare (andra teammedlemmar) under denna del av rollspelet är att stödja sin teamtalesperson genom att fortsätta att föreslå bemötanden av de argument som lagts fram av teamen som representerar andra roller.
Dina argument och "professionella" idéer är viktiga i debatten!
Under debatten modererar TV-programledarna aktiviteten. I slutet av debatten ger moderatorerna en sammanfattning av teman och åsikter som hade framkommit under diskussionen.
Om moderatorer anser det nödvändigt ber de deltagarna att rösta för eller emot den föreslagna utfasningen av kärnenergiproduktionen.
Spelkort
Här passar korten till sidlayouten och tar så lite plats som deras innehåll kräver – så det här är bara en förhandstitt. Om du vill se korten som spelkort i enhetlig storlek och skriva ut dem, öppna den speciella sidan för “kortvy”.
Roller till förmån för position 1 (För kärnkraft)
Regeringspolitiker
Som politiker i nuvarande regering har man väljarintressen och vill öka sysselsättningsgraden. Ditt parti stöder kärnenergi som en genomförbar, ekonomisk och hållbar energilösning. Du försvarar skapandet av arbetstillfällen som skulle bli resultatet av installationen av ett kärnkraftverk eller en kärnkraftskyrkogård och det minskade beroendet av energi och avfallshantering av andra länder.
Du söker argument till förmån för kärnenergi för att konfrontera din politiska motståndare.
Chef för en kärnkrafts avfallslutförvaring
Du är för kärnkraft och försöker försvara företagets ekonomiska intressen. Du försöker sälja ditt projekt för att bygga och förvalta en kärnkraftsavfallsdepå som en anläggning kopplad till driften av ett kärnkraftverk. Du hänvisar till hög säkerhetsnivå av sådana slutförvaringsplatser.
Det måste stödjas av bevis som motiverar att det är nödvändigt att hantera det kärnavfall som produceras i driftanläggningar så att det inte behöver skickas till andra länder.
Kärnfysiker
Du är en person som forskar om nya metoder för att återanvända uran i kärnkraftverk så att avfallet blir mindre farligt under en kortare tid efter deponering.
Du bör söka information för att göra ett argument för att installera fler kärnkraftverk och/eller anläggningar för slutförvar av använt kärnbränsle baserat på vetenskapliga bevis, på forskning om dessa nya tekniker. Du söker argument för kärnenergi.
Arbetare på ett kärnkraftverk
Som arbetare på ett kärnkraftverk är du för driften av denna industri. I din stad fick många jobb på grund av efterfrågan på arbetskraft vid kärnkraftverket. Så du har en mycket positiv uppfattning om den här typen av företag.
Du måste leta efter bevis för att visa fördelarna med de jobb som genereras av ett kärnkraftverk eller anläggningar för slutförvar av använt kärnbränsle i ditt land eller EU.
Roller till förmån för position 2 (emot kärnkraft)
Grön aktivist
Man har en radikalt negativ syn på kärnenergi och ser förstås inte möjlighet till fler installationer. Du är för förnybar energi, även om du vet att den också påverkar miljön. Ni är för stängningen av alla kärnkraftverk och emot uppförandet av anläggningar för slutförvar av använt kärnbränsle i landet.
Du måste leta efter bevis för att gynna natur och miljö och positionera dig mot kärnkraft och för förnybar energi.
Politiker från oppositionen
Som politiker från oppositionen har du valintressen och måste vara emot din politiska motståndare. Ert parti stödjer förnybar energi som ett alternativ till traditionella energikällor och kärnenergi, med argumentet att det är möjligt att minska energiberoendet av andra länder. Du anser dock att det inte är möjligt att stänga alla kärnkraftverk på kort sikt och argumenterar också för att kärnavfallet som genereras bör behandlas (vilket kan vara en ekonomisk möjlighet för landet), så du håller inte helt emot etableringen av en anläggning för kärnkrafts avfallslutförvaring.
Leta efter argument mot kärnenergi och för förnybara energikällor för att konfrontera din politiska motståndare.
Forskare inom förnybar energi
Du är expert på förnybar energi och övertygad om att det är möjligt att möta ett lands energibehov enbart med alternativa energier, utan att behöva använda kärnenergi. Ni är emot installationen av kärnkraftverk och en kärnkraftsavfallslutförvaring, även om ni inte förespråkar nedläggning av de befintliga kärnkraftverk, som ett övergångsalternativ för en mer hållbar energiproduktions modell.
Du kommer att behöva leta efter vetenskapliga argument för att övertyga andra om att det är möjligt att förse ett land enbart med förnybar energi.
Vindenergientreprenör
Du är emot användningen av kärnkraft och vill sälja ditt projekt för att skapa en havsbaserad vindkraftspark för att ersätta kärnkraftverk. Du drivs av ekonomiska och affärsmässiga intressen och hävdar att förnybar energi är helt miljövänlig.
Du måste leta efter ekonomiska, arbetskrafts- och miljömässiga bevis för att stödja ståndpunkterna mot användningen av kärnenergi.
Infokort
Utmaningar
Det finns tre stora utmaningar som hindrar kärnkraftsindustrin i att göra sitt fulla potentiella bidrag till hållbar utveckling och bekämpa klimatförändringar: finansiering, allmänhetens uppfattning och reglering. Kärnkraftssektorn måste vara en del av “grön finansieringsklassificering”. Det har funnits ett växande erkännande bland beslutsfattare och allmänheten för kärnkraftens låga koldioxidutsläpp och höga tillförlitlighet. Licensiering av reaktorkonstruktioner måste göras över nationella gränser.
Ett ledande nationsexempel
I USA har nästan 20 reaktorer räddats från onödig för tidig stängning de senaste åren – stängningar som inte bara skulle öka utsläppen av växthusgaser, utan också undergräva energioberoendet och resultera i dödliga luftföroreningar. Att förlänga livslängden för den nuvarande reaktorflottan så länge det är möjligt anses också vara mycket viktigt för många lokala samhällen vars ekonomi är beroende av dessa reaktorer.
Stoppa global uppvärmning
För att nå målet för en temperaturhöjning på max 1,5°C på ett kostnadseffektivt och socialt rättvist sätt kommer det att krävas en snabb utbyggnad av mycket mer kärnenergi. Kärnenergi är avgörande för undvika utsläpp av luftföroreningar och växthusgaser, se till att övergången till en framtid med låga koldioxidutsläpp sker på ett rättvist sätt som ger människor över hela världen en energirik och hållbar framtid.
Avkarbonisering
Kärnkraft möjliggör snabb avkolning i massiv skala. Kärnkraftteknik kan generera elektricitet för både stora nät och små samhällen, tillhandahålla fjärrvärme och kyla, leverera processvärme till industrin, producera väte och så mycket mer. Detta är den enda energikällan som kan producera elektricitet och värme med låga koldioxidutsläpp, det kan vara en game-changer för den omfattande dekarboniseringen av hela den globala ekonomin.
Hållbarhet
Mer än 1200 GW kärnkraft måste installeras senast 2050 för att möta världens behov av hållbar utveckling. Det innebär byggandet av 30 nya reaktorer årligen. Det har man gjort tidigare, men vi har inte nått den nivån än idag.
Nya utvecklingar
Det finns ett akut behov av att påskynda utvecklingen och utbyggnaden av små modulära reaktorer (SMR) och avancerad kärnteknik. SMR och avancerade kärnkraftsprojekt kommer att spela en viktig roll för att ytterligare diversifiera kärnkraftssektorn och föra kärnkraft till nya marknader och tillämpningar.
Strålning
Strålning är en naturlig del av vårt liv. Vi utsätts alla för strålning varje dag och i genomsnitt får 2-3 millisievert (mSv) per år. Mest av denna strålning kommer från radongas. Kärnkraftsindustrin står för en mycket liten del av strålningsexponering för allmänheten. Boende i närheten av ett kärnkraftverk utsätts i genomsnitt 0,00009mSv/år. För att sätta detta i perspektiv, äta 10 bananer eller två paranötter resulterar i samma stråldos som att bo i närheten av ett kärnkraftverk i ett år. Människor är också naturligt radioaktiva, och stråldosen från att sova bredvid någon annan varje natt under ett år är tio gånger högre än exponeringen från att bo i närheten av ett kärnkraftverk under samma tidsperiod.
Dödlighet orsakad av luftföroreningar
Fossila bränslen står för närvarande för cirka 80% av den totala energitillförseln, vilket orsakar betydande nivåer av utsläpp i termer av både växthusgaser och luftföroreningar. Över 8,5 miljoner människor dör i förtid i världen på grund av luftföroreningar.
Dödliga olyckor
Statistiskt sett, vattenkraft är den dödligaste el-energiproducent, mest på grund av kollapsande dammar och följande av översvämningar. Banqiaodammens haveri i Kina 1975 ledde till att minst 26 000 människor drunknade, och så många som 150 000 dödsfall till följd av sekundära effekter av olyckan. I jämförelse, strålnings exponering från Tjernobyl olyckan orsakade 54 dödsfall, medan inga dödsoffer på grund av strålning sannolikt kommer att inträffa från olyckan vid Fukushima Daiichi i Japan. Enligt FN:s vetenskapliga kommitté för effekterna av strålning.
Radongas
Inandning av radioaktiv radongas är en viktig orsak till lungcancer över hela världen. Alfapartikeljoniserande strålning från radon- 222 (222 Rn) och dess vidare sönderfallspartiklar som polonium (218 Po) och (214 Po) skadar lungcells DNA och producerar genetiska mutationer som främjar cancer. Strålningen från radon mäts i Becquerel (Bq) per kubikmeter (m³), motsvarande ett partikelutsläpp per sekund per kubikmeter luft. 100 Bq /m³ markerar en exponering över vilken gräns en ökad relativ livstidsrisk för lungcancer är statistiskt signifikant. Det finns en additiv ökning på 16% av den relativa livstidsrisken för lungcancer för varje 100 Bq /m 3 långvarig radonexponering.
Kärnkraftsavfalldepå
Den svenska regeringen godkände i januari 2022 utvecklingen av det svenska slutförvaret för radioaktivt avfall från de svenska kärnkraftverken, trots hård kritik från oberoende forskare. Fallet omnämns som Sveriges största miljömål någonsin då det använda kärnbränslet ska förvaras säkert i minst 100 000 år.
Exempel av Frankrike
Kärnkraft står för nästan 75 % av Frankrikes el-kraftproduktion. I februari 2022 meddelade Frankrike att de kommer att bygga sex nya kärnkraftsreaktorer, överväga att bygga ytterligare åtta och driva vidare utvecklingen av små modulära reaktorer (SMR). Driften av alla befintliga reaktorer bör också utökas utan att kompromissa med säkerheten.
Nya utvecklingar
Världens första gaskylda högtemperaturreaktor (HTGR) är ansluten till nätet i Kina. HTGR används för elproduktion, värmeförsörjning, avsaltning av havsvatten, etc. Kina planerar att påskynda den massiva utbyggnaden av HTGR-teknologin, samtidigt som man etablerar en avancerad kärnkraftsindustri.
Greenpeace
Greenpeace hävdar att kärnkraft kostar för mycket och levererar för lite och för sent, samtidigt som den ökar risken för den globala säkerheten. Greenpeace pekar på kärnkraftens höga investeringar, regelbundna kostnadsöverskridanden, långa byggperioder, enorma subventioner, operativa risker, produktion av radioaktivt avfall och säkerhetsfrågor som involverar spridning och terrorism.
Joniserande strålning
Joniserande strålning kan skada levande vävnad genom att ändra cellstruktur och skada DNA. Hur stor skadan blir beror på typen av strålning, exponeringsvägen, strålningens energi och den totala mängden strålning som absorberas. Effekten från liten eller till och med måttlig exponering kanske inte märks. De flesta cellskador kan repareras. Men vissa celler kanske inte återhämtar sig lika bra som andra och kan bli cancerösa. Barn är mer känsliga för joniserande strålning än vuxna eftersom barn fortfarande växer. Det finns många fler celler hos barn som delar sig och en större möjlighet för strålning att störa tillväxtprocessen.
Medicinsk röntgenstrålning
Medicinsk röntgenstrålning ger en bild som kan hjälpa till att hitta brutna ben, tumörer, främmande föremål i kroppen och används även för datortomografi (CT-skanningar) och mammografi. Tandröntgen och mammografi använder relativt låga mängder av joniserande strålning. Datortomografi resulterar i högre stråldoser på grund av behovet av flera bilder och/eller längre exponeringstid. CT-skanningar exponerar en kropp upp till flera hundra gånger mer strålning än en konventionell röntgen.
Riskuppfattning
En avsevärd mängd av psykologisk forskning som ägnats åt att förstå varför vi ofta ignorerar några av de statistiskt största riskerna ( t.ex. bilkörning, rökning), samtidigt som vi fruktar några av de minsta (t.ex. kärnkraft), har kommit fram till att faktorer som känslor, mentala bilder och förtroende, är centrala för hur vi bedömer risker. Få risker framkallar en så stark reaktion som strålning, särskilt i samband med kärnkraft, till stor del tack vare dess osynlighet, kopplingar till cancer och medieskildringar.
Kärnkraft
Kärnkraftsindustrin hävdar att kärnkraft, som en lågkoldioxidkälla, måste vara en del av samhällets energiproblemlösningar. Kärnenergi är avgörande för att möta världens ständigt ökande efterfrågan på energi, tack vare dess förmåga att leverera prisvärd, pålitlig och hållbar el och värme. Trots de många fördelarna med kärnenergi, hindras dess utbyggnad i vissa delar av världen på grund av långvariga missuppfattningar om dess risker. Även med dess säkerhetsresultat – oöverträffad av någon annan energikälla – består uppfattningen av kärnkraft som unikt farlig. Människor behöver utbildas om risker och fördelar med kärnenergi.
Strålningsfobi
Genom att titta på strålningsrisker isolerat har vi skapat något som liknar en “strålningsfobi”, som både direkt och indirekt påverkar människor runt om i världen. Det är till exempel välkänt att de allra flesta av hälsoeffekterna från Tjernobyl och Fukushima Daiichi var inte radiologiska, utan snarare psykosociala. Där har varit en ökning av depression, PTSD, drogmissbruk och självmord efter dessa händelser, vilket avsevärt kan tillskrivas dissonansen mellan de faktiska och upplevda riskerna av strålning och den stigmatisering de orsakade.
Effekter av fossila bränslen
Effekter av fossila bränslen. Den historiska användningen av fossila bränslen har bidragit avsevärt till klimatförändringarna genom utsläpp av växthusgaser, vilket orsakat enorma förändringar i jordens befolkning livsförutsättningar. År 2025 kommer hälften av världens befolkning att bo i ”vattenstressade” områden, eftersom extrem värme och torka minskar tillgång till vattenresurserna. Mellan 2030 och 2050, förväntas klimatförändringar vara orsaken till ytterligare 250 000 dödsfall per år, till följd av undernäring, malaria, diarré och värmestress. Ändå, trots de enorma risker som är förknippade med klimatförändringar, fortsätter vårt beroende av kol-, olja- och fossilgaser. Fossila bränslen står för 84 % av den globala primärenergin 2019. Hushållens och omgivande luftföroreningar orsakar 8,7 miljoner dödsfall varje år, till stor del på grund av den fortsatta användningen av fossila bränslen. 770 miljoner människor runt om i världen har inte tillgång till elektricitet idag, och över 75 % av den befolkningen bor i Afrika söder om Sahara
Strålningskällor
Mänskligheten utsätts kontinuerligt för joniserande strålning från flera naturliga källor som kan klassificeras i två breda kategorier: kosmiska strålar med hög energi som träffar jordens atmosfär där frigörs sekundär strålning (kosmiskt bidrag); och radioaktiva nuklider som genereras under bildningen av jorden och som fortfarande finns i jordskorpan (markbundet bidrag). Det terrestra bidraget består huvudsakligen av radionuklider från uran- och toriumsönderfallskedjorna tillsammans med radioaktivt kalium. I de flesta fall är radon, en ädelgas som produceras i radioaktivt sönderfall av uran, den viktigaste bidragsgivaren till strålningsexponering.
Efter Tjernobyl
Studier av effekterna av Tjernobylolyckan har visat att den initiala rädslan för strålningseffekter var mycket överdriven. Utöver 38 dödsfall av räddningspersonal i det tidiga skedet av olyckan har 16 personer död på grund av sköldkörtelcancer, men i övrigt har det inte skett någon ökning av tumörcancerformer, leukemi eller genitalmissbildningar, och inga ärftliga effekter har upptäckts. Besluten om evakuering av människor och att inkludera flera miljoner invånare på listan över “Tjernobyloffer” var orättfärdiga och skulle inte fattas i ljuset av nuvarande kunskap.
Förnybar energi
Vind är en ren, förnybar energikälla och är en av de mest kostnadseffektiva källorna för el. Den är helt förnybar och kommer aldrig att ta slut. Däremot kan vindturbiner vara bullriga och föga tilltalande estetiskt och kan ibland påverka den fysiska miljön runt dem negativt. I likhet med solkraft är vindkraft också beroende av väder och därför inte kan generera elektricitet 24/7. Vindkraftsparker eller enskilda turbiner kan vara dyra att installera. Men när de väl är igång är driftskostnaderna relativt låga; deras bränsle (vind) är gratis, och turbinerna kräver inte alltför mycket underhåll under sin livstid.
Vindturbiner
En av nackdelarna med vindkraftverk är att vindturbinbladspetsarna rör sig med mycket höga hastigheter. Tyvärr kan de skada och döda arter som flyger in i dem, som fåglar och fladdermöss. Byggandet av vindkraftsparker kan också störa naturliga livsmiljöer för lokala arter om det inte bedrivs på ett hållbart sätt. Dessa problem kan dock till viss del lösas med tekniska framsteg och korrekt placerade vindkraftsparker. I många fall kan turbiner och produktionsplatser ligga ganska långt från de tätorter där el behövs. Därför blir elledningar en kostsam del av infrastruktur som måste byggas.
