Virus

Modulbeskrivning

I denna modul uppmanas eleverna att motbevisa eller bekräfta en vanlig myt om virus och vaccination. I en introduktionsvideo berättas historien om en pojke som förnekar existensen av ett virus som sprider sig i hans skola, varefter eleverna uppmanas att reflektera över detta och dela med sig av sina första tankar. Förutom enkel förnekelse finns det en mängd andra åsikter, övertygelser etc. (låt oss säga "myter") om virus och vaccination i vårt samhälle. Efter att eleverna kort har introducerats för ett antal mest utbredda virus-relaterade myter, utmanas de att själva plocka upp en myt för att motbevisa eller bekräfta den. Baserat på ämnets karaktär kan den här aktiviteten genomföras antingen baserat på sekundära bevis (sökningar från internet) eller experimentellt. Genom denna aktivitet lär sig eleverna att bedöma tillförlitligheten hos information/källor (från vetenskapliga/forskningsdatabaser, populärvetenskapliga och andra medier) och/eller vidareutveckla sina undersökande färdigheter. Efter att ha dragit slutsatser förbereder sig eleverna för att presentera sina resultat för klasskamraterna (eller annan publik) på ett relevant och övertygande sätt (t.ex. videoinlägg). Modulen avslutas med ett kortspel där eleverna kan fatta socio-vetenskapliga beslut genom att använda sina naturvetenskapliga kunskaper samt deras personliga och sociala värderingar.

Modulen består av lärarmaterial (undervisningsförslag, naturvetenskaplig bakgrundsinformation) och elevmaterial (videoscenario, interaktiva arbetsblad, faktafilmer, videohandledning).

Lärandemål som modulen riktar in sig på

• Medborgarskaps kompetens: utveckla elevernas kunskaper och attityder till att fatta ansvarsfulla beslut relaterade till virus och vaccination.
• Mediekompetens:
  • utveckla elevernas färdigheter i källkritik (att bedöma informationens tillförlitlighet), presentera bevisen på ett sätt som är relevant för en given publik,
  • att reagera adekvat och ansvarsfullt på falska nyheter och konspirationsteorier som presenteras i (sociala) medier.
• Digital kompetens: utveckla elevernas färdigheter i att använda digitala medier när de presenterar sina undersökningsresultat för de andra grupperna.
• Vetenskaplig kompetens:
  • utveckla elevernas förståelse för hur naturvetenskaplig kunskap genereras och varför vi ska lita på vetenskap;
  • ytterligare utveckla elevers kunskap om virus: deras verkningsmekanism, skillnad mellan virus och bakterier, förebyggande av virussjukdomar, arbetsmekanismer och vaccins säkerhet;
  • utveckla elevernas objektivitet, intellektuell ödmjukhet och öppenhet;
  • utveckla deras förmåga att planera och utforma undersökningar för att testa hypoteser och tolka resultat.
• Social kompetens: – utveckla elevernas argumentationsförmåga och förmåga att hitta samstämmighet (gruppkonsensus) när det gäller kontroversiella virus- och vaccinationsrelaterade frågor.

Förväntade förkunskaper om virus

• Struktur och klassificering
• Egenskaper och livscykler
• De vanligaste sjukdomarna
• Behandling
• Mekanism för vaccination

Modulstruktur

Inlärningssekvens för EVIDENCE-modulerna

Denna modul består av 6 aktiviteter. Sekvensen av aktiviteter ges i figur 1 och tabell 1 (se nedan).

Tabell 1. Inlärningssekvens för modulen "Virus"

Krav på fysisk miljö

Smart telefon, dator, internet, projektor eller annan utrustning för att visa video. Se "Undervisningsförslag" om du försöker motbevisa myter experimentellt.

Bedömning

Studenter kan bedömas på olika sätt under hela modulen, inklusive det undersökande arbetssättet, allmänna kompetenser, såsom argumentationsförmåga och ämneskunskaper. Två typer av bedömningar kan tillämpas i denna modul:

Formativ:

• Muntlig / skriftlig återkoppling från läraren (baserad på observationer, ställda frågor etc.) under hela modulen, under experimenten och andra former av individuellt/grupparbete.
• Självvärdering och kamratåterkoppling på gruppresentationen med hjälp av följande verktyg
• Muntlig / skriftlig feedback från läraren på individuella / grupparbetsblad.

Summativ:

• Betyg sätts av läraren på gruppresentationen (baserat på elevernas visuella produktion och dess prestation samt elevernas förmåga att ge relevanta svar/kommentarer).
• Betyg sätts av läraren på grupp- eller individuella arbetsblad.

Undervisningsförslag

Modulen utgår från en introduktionsvideo för att öppna upp ämnet "Virus" och för att väcka ytterligare frågor hos elever istället för att ge dem omedelbara svar. Det förväntas att elever i grupper efter att ha sett videon (Aktivitet 1) känner sig motiverade att undersöka virusrelaterade myter och föreställningar mer ingående. En avsikt är att engagera eleverna i aktiviteter som leder till en bättre förståelse av frågan – en fråga som eleverna ser som relevant för deras liv, inte bara relevant för kursplanen. Aktiviteterna uppmuntrar eleverna att ta vara på sina förkunskaper och dela sina föreställningar och åsikter med klasskamrater (Aktivitet 2). Inom Aktivitet 2 introduceras eleverna för 10 myter om virus, vaccination och maskbärande, från vilka de måste välja en för at analysera. Aktivitet 2 ska hjälpa eleverna att begränsa sin valda myt till en hypotes / forskningsfråga som kan motbevisas /bekräftas/besvaras (Aktivitet 3). Det kan vara så att elever behöver hjälp med det. Därför skulle läraren kunna hjälpa dem med exempel på bra (t.ex. testbara) och dåliga hypoteser/frågor innan de själva ska formulera egna hypoteser. Följande resurs kan vara till hjälp för det.

"Faktavideon" kan också demonstreras i detta steg för att påminna om de tidigare studerade (t.ex. tidigare under detta läsår eller tidigare läsår) virusrelaterade koncept och principer. Dessutom kan utvalda kapitel från vetenskaplig bakgrundsinformation användas för detta ändamål.

Vidare kan aktivitet 3 genomföras på två olika sätt:

1. baserat på experiment

Eleverna väljer en myt som kan testas experimentellt. Från de angivna myterna (se ) kan endast Myt 9 och 10 vara lämpliga för detta ändamål.

Myt 9

Till exempel kan uppfattningen att masker / munskydd är meningslösa för att förebygga sjukdomar i övre luftvägarna (t.ex. COVID-19), utvecklas vidare till en testbar hypotes eller forskningsfråga. Det skulle vara bra att använda olika typer av masker (t.ex. textilmasker, N95, kirurgiska ansiktsmasker) i detta experiment för att få fler olika och därför intressanta resultat. Arbetsexempel på hur det kan förverkligas (operationaliseras) i klassrummet - kan direkt användas om eleverna är mindre erfarna i arbete med öppna frågor.

Elever kan undersöka genomsläppligheten hos olika masker/ munskydd för att ta reda på vilken av de givna som är bäst för att blockera de små vätskedroppar i utandningsluft (eller inandad) genom vilken virus i övre luftvägarna vanligtvis brukar spridas. Små vattendroppar kan produceras, t.ex. via en vanlig sprayflaska, vilket gör det möjligt att relativt väl kontrollera mängden droppar vid varje sprayning. Detta antagande i sig kan testas med hjälp av elektroniska vågar - åtminstone om vikten av droppar förblir stabil under testerna.

Vattnet kan sprayas genom varje maskmaterial samtidigt som sprayflaskan hålls direkt mot materialet. Resultaten kan övervakas genom att kvalitativt uppskatta intensiteten av droppströmmen som kommer genom materialet (eller inte). Ett annat alternativ kan vara att pappershandduksark hålls bakom masken på ett visst avstånd (eller direkt mot masken), och den våta fläcken på papper uppskattas och jämförs visuellt eller mäts direkt genom att väga papperets massa före och efter varje spray. De utspridda vattendropparna kan göras mer synliga på hushållspapper genom att istället använda bakpulverlösning, och hålla papper (sprayat tidigare med t.ex. fenolftaleinlösning, och torkat därefter), på ett visst avstånd från masken och sprayflaskan under besprutning.

Den andra aspekten, som kan studeras kvalitativt, är hur mycket masken läcker från sidorna eller ovanför näsan eftersom det också har stor inverkan på dess effektivitet.

Myth 10

Myt nr 10 (”Långvarig användning av masken ger syrebrist (hypoxi)”) kan testas, till exempel genom att använda fingerpulsoximeter före och efter långvarigt bärande av en mask. Pulsoximetrar (Fig. 2) kan köpas från olika nätbutiker, men också från lokala apotek och elektronikbutiker.

https://www.pexels.com/photo/a-person-using-a-pulse-oximeter-4390162/

Före och under hela testet bör eleverna uppmuntras att noggrant tänka igenom hur man kontrollerar de andra variablerna än maskens kvalité. Eleverna bör analysera vilka de potentiella felkällorna är, om och hur de kan undvikas, eller i efterhand efter experimentet, hur de kunde ha undvikits. I slutet av denna aktivitet förväntas det också att eleverna försöker hitta bevis från sekundära källor för att bekräfta sina egna fynd (de genomför även i en förkortat form).

2. baserat på sekundära bevis

I de andra fallen kan de virusrelaterade myterna förmodligen inte motbevisas (prövas) experimentellt i klassrummet. Där förväntas eleverna samla bevis från sekundära källor för att bekräfta eller motbevisa sin hypotes/svar på sin forskningsfråga (Aktivitet 3b). Genom att ställa datakällor mot varandra och deras innehåll, analyserar eleverna kritiskt deras tillförlitlighet och drar rimliga slutsatser, baserat på de bevis som hittats. Eftersom källkritik (tillförlitlighetsbedömning) kan vara en verklig utmaning för eleverna är elevmaterialet försett med verktyg som eleverna kan använda när de söker och analyserar information. Läraren kan också förklara hur det används genom att demonstrera och analysera både tillförlitliga och mindre tillförlitliga källor som inlärningsexempel innan eleverna börjar tillämpa detta verktyg på egen hand.

För att lära sig att kommunicera sina resultat guidas eleverna att producera en video av deras experimentella resultat eller en video av deras slutsatser baserat på analys av sekundära källor (Aktivitet 4). För detta ändamål kan eleverna använda en videohandledning. Alternativt kan eleverna göra en poster eller ett bildspel för att presentera sina resultat.

Dessutom tillhandahålls elevmaterial med kriterier som videon (poster, etc) ska uppfylla. Dessa kriterier kan användas formativt för självbedömning av elever under processen, och för kamratbedömning när de presenterar videon (poster, etc) och svarar på frågor från sina kamrater och läraren (Aktivitet 5). Slutligen kan eleverna använda följande för att ge feedback till de andra grupperna. Läraren kan ge varje grupp sammanfattande feedback på deras videopresentation (förslag: varje grupp kan bara ha tillgång till sin egen feedback, inte till de andras).

I den sista aktiviteten (Aktivitet 6) återgår berättelsen i modulen till introduktionsvideon och de presenterade myterna. Baserat på lärdomarna från de tidigare stadierna, förbereder sig eleverna på att fatta beslut på individ- eller gruppnivå m.h.a. av ett kortspel där de har möjlighet att jämföra och reflektera över sina kunskaper, men också över sina personliga och sociala värderingar. Det finns två teman som kan användas för att spela. Temat "Vaccination" är menat för elever som kan hantera mer information och överväga fler aspekter samtidigt, medan "Bära masker vid övre luftvägsinfektionspandemier" har mindre information att läsa igenom och kan användas av yngre elever eller elever med inlärningssvårigheter. Det finns också en möjlighet att läraren själv kan utelämna några berättelser eller informationskort.

I temat "Vaccination" skulle det vara möjligt att utelämna berättelse 2 med informationskort 9, 10, 11, 12 och/eller berättelser 4 och 6 med informationskort 13, 14, 19, eftersom dessa kort är minst relaterade till andra berättelser (se Tabell 2).

Tabell 2. Berättelsekort och respektive infokort om temat "Vaccination" (Aktivitet 6)

Spelreglerna finns i elevmaterial. Eleverna måste instrueras kort före start för att förstå spelets regler.

Alla myter backas upp av Vetenskaplig bakgrundsinformation som förklarar den senaste vetenskapen bakom och gör det möjligt för läraren att få en snabb överblick över vetenskapliga frågor som inkluderas i modulen "Virus", men kan också användas som ett läromedel för elever att fräscha upp virusrelaterad kunskap.