Klimatförändringar

Elevmaterial

Introduktion

I denna modul ska du motbevisa eller bekräfta en vanlig myt om klimatförändringar. Utgå från en introduktionsvideo där några klimatförändringsrelaterade myter tas upp och diskutera dem i grupper. Gruppdiskussionen kommer att leda till en aktivitet där ni letar bevis för att motbevisa eller bekräfta en vald myt. Den här aktiviteten ska genomföras baserat på sökningar från olika källor t ex internet m fl. eller experimentellt (se Figur 1).

Figur 1. Mythbusting-aktiviteter

Genom denna aktivitet lär du dig att bedöma tillförlitligheten hos informationskällor (vetenskaps- / forskningsdatabaser, populärvetenskap och andra medier). Du måste först ställa en testbar hypotes. Efter att ha dragit slutsatser kommer du att förbereda dig för att presentera dina resultat för dina klasskamrater (på ett relevant och övertygande sätt t.ex. i form av videoinlägg). Modulen avslutas med ett rollspel där du kan föreslå lösningar med hjälp av dina faktakunskaper och utifrån dina personliga och sociala värderingar.

Aktivitet 1: Videointroduktion

Titta på introduktionsvideon. Skriv ner dina första tankar och känslor om de problem som presenteras.

Aktivitet 2: Gruppdiskussion

Efter att ha sett videon, diskutera ämnet i små grupper (4-6 medlemmar).

  1. Berätta om dina första tankar om problemen som presenteras i videon, för dina klasskamrater.
  2. Som grupp uppmanas ni att välja en av myterna eller frågorna för ytterligare bearbetning baserat på information som kan hittas från Internet, läroböcker etc.

Myter om klimatförändringar

Myt 1: Utrotning av arter är en naturlig process. Massutrotningar av arter har alltid förekommit.

Utrotningen av arter är ett historiskt problem. Från förhistorisk tid har vi bevis på flera massutrotningar, framför allt utrotningen av dinosaurierna. Denna utrotning, som ägde rum för 66 000 000 år sedan, sägs bero på ett asteroidnedslag på jorden. Genom åren har vi andra välkända exempel, såsom utrotning av mammutar. Men orsakerna till utrotning som har registrerats varierar.

Förslaget om att mänskligheten är kapabel att påverka och störa krafter av sådan omfattning återspeglar också en självcentrerad arrogans som är bedrövande. Mänskligheten är en delmängd av naturen. Naturen är inte en delmängd av mänskligheten. Människor kan varken orsaka eller ingripa för att korrigera dessa processer (Financial Sense University).

https://skepticalscience.com/Can-animals-and-plants-adapt-to-global-warming.htm

Myt 2: Naturen kan anpassa sig till klimatförändringar.

Jorden har en historia på 4,54 miljarder år. De väderförhållanden som har rått på planeten förändras ständigt. Därför tvingas de arter/organismer som lever på jorden att anpassa sig till nya förutsättningar för att överleva. På så sätt utvecklas arter.

Växter och djur har redan flera gånger anpassat sig till ogynnsamma förhållanden (klimatförändringar, meteoritfall, vulkanutbrott, etc.). Det gör att de kan anpassa sig till stigande temperaturer och den situation vi nu kallar klimatförändringar. Med andra ord är arter naturligt kapabla att överleva under nya förhållanden.

https://skepticalscience.com/Can-animals-and-plants-adapt-to-global-warming.htm

Myt 3: Vetenskapen om klimatförändringar är inte trovärdig.

Meteorologiska stationer är belägna i områden där insamlade data inte är representativa för klimatförändringar och därför opålitliga för studier av det globala klimatet. Forskare riktar in sig på global terrorism för data som de skapar under de förhållanden de vill ha.

“Vi hittade väderstationer placerade bredvid frånluftsfläktar på luftkonditioneringsenheter, omgivna av asfalterade parkeringsplatser och vägar, på heta hustak och nära trottoarer och byggnader som absorberar och utstrålar värme.”
—Watts 2009

https://skepticalscience.com/surface-temperature-measurements-basic.htm

Myt 4: Temperaturhöjningen är bra!

“Förresten, om du ska rösta på något, rösta på uppvärmning. Mindre dödsfall på grund av kyla, regioner mer beboeliga… Det är bra!”
—John MacArthur

https://skepticalscience.com/global-warming-positives-negatives.htm

Myt 5: Det finns inget samband mellan CO₂ och temperatur.

“Det var efterkrigstidens industrialisering som orsakade den snabba ökningen av de globala CO₂-utsläppen, men 1945 när detta började var jorden redan i en avkylningsfas som startade runt 1942 och fortsatte fram till 1975. Med 32 år av snabbt ökande globala temperaturer och endast en mindre ökning av de globala CO₂-utsläppen, följt av 33 år av långsamt svalkande globala temperaturer med snabba ökningar av globala CO₂-utsläpp, var det bedrägligt av IPCC att göra något påstående om att CO₂-utsläppen var primärt ansvariga för den observerade globala uppvärmningen på 1900-talet.”
—Norm Kalmanovitch

Viidatud:
https://skepticalscience.com/co2-temperature-correlation.htm

Myt 6: Klimatförändringar kommer att göra människor fattigare.

“Klimatförändringar leder till större skördar, längre växtsäsong. Uppvärmning hjälper de fattiga.”
—John MacArthur

Myt 7: Jordens klimat har alltid förändrats, och nu händer samma sak.

“Klimatet förändras alltid. Vi har haft istider och varmare perioder då alligatorer hittades i Spitzbergen. Istider har förekommit i hundratusenårscykler under den senaste 700 000 åren. På senare tid har vi haft den så kallade medeltida värmeperioden och den lilla istiden.”
—Richard Lindzen

https://skepticalscience.com/climate-change-little-ice-age-medieval-warm-period.htm

Aktivitet 3: Mythbusting

Du ska begränsa myten till en testbar hypotes, planera ytterligare aktiviteter efter de fem stegen enligt figur 1. Du bör också fundera på om din myt kan testas experimentellt, bekräftas / motbevisas med hjälp av datormodeller och simuleringar eller med hjälp av sekundära bevis (förlita sig på vetenskaplig information t ex på redan genomförda experiment som har publicerats).

Aktivitet 3a: Mythbusting baserat på experiment

Om du tror att din myt kan testas experimentellt, läs följande riktlinjer:

Det förväntas att du:

  • Utvecklar en testbar hypotes / forskningsfråga.
  • Planerar ett experiment som kommer att bekräfta eller motbevisa din hypotes/ svara på din forskningsfråga.
  • Presenterar dina insamlade data i form av tabeller och grafer, och helst videofilma ditt experiment som ett bevis (titta på handledningen)
  • Förklarar dina resultat med hjälp av vetenskaplig kunskap.
  • Använder dina resultat för att göra en slutsats.
  • Delar arbetsbelastningen inom din grupp (t.ex. genom att utse och fördela olika roller).

Plan över aktiviteter

Tänk noga på hur du kommer att kontrollera alla andra variabler utom den du ska ändra på. Du bör också tänka noga på hur du fördelar arbetsuppgifterna inom din grupp. Ange vilka aktiviteter (1), (2), (3) … ni är involverade i som ett helt team och i vilka ni ska dela upp ansvarsområden, i det här fallet, skriv ner vem som är ansvarig för vad

Oberoende variabel

(den som kommer att ändras)

Beroende variabel

(den som ska mätas)

Kontrollvariabler

(de som kommer att hållas konstanta)

Du förväntas nu hitta bevis från sekundära källor för att bekräfta dina egna fynd med hjälp av följande verktyg.

Bevis / huvudslutsatser / sammanfattning av den information som är relevant för hypotesen
Typ och källa till bevis
Betygsätt Pålitlighet
Kommentarer

Bekräftade sekundära data dina resultat? Om inte, vad tror du det beror på?
Gör ett uttalande om den valda myten bekräftas eller förkastas baserat på dina fynd.

Aktivitet 4: Förvandla bevis till ett lämpligt visuellt format

I den här aktiviteten förväntas du omvandla dina bevis till en kort visuell presentation som ska tilltala dina kamrater. Diskutera formatet på din visuella presentation med din lärare.

Potentiella format:

Följande kriterier hjälper dig att utveckla din presentation:

Kriterier

Produkt:

  • Det valda formatet är lämpligt för en viss publik (t.ex. klasskamrater).
  • Det vetenskapliga innehållet är korrekt (i enlighet med aktuell vetenskaplig grund).
  • Den ställda hypotesen/forskningsfrågan, hittade bevis och gjorda slutsatser överensstämmer med varandra.
  • Påvisade bevis hämtas från tillförlitliga källor som ni hänvisar till.
  • Budskapet i inlägget är tydligt / förståeligt.
  • Presentationen förblir inom den angivna tidsramen (xy minuter).
  • Det visuella språket är övertygande.
  • Gruppen kan svara på de frågor som ställs av publiken.

Bearbeta:

  • Ansvaret för produktion av visuella, textuella, ljudelement, men också för skådespeleri och ledarskap, fördelas rättvist mellan gruppmedlemmarna.
  • Presentationen är klar senast _________________ (utsatt deadline).

Aktivitet 5: Gruppresentationer

I den här aktiviteten ska ni presentera video, poster eller bildspel för de andra. Var redo att svara på frågor och kommentarer från klasskamraterna och läraren!
Under presentationen av de andra grupperna uppmanas du också att ge en konstruktiv feedback till dina klasskamrater med hjälp av de tidigare givna kriterierna.

Efter presentationen:

Vad tycker du om den feedback ni fick från klasskamraterna? Kan den användas för att göra en ännu bättre video nästa gång? Är den rättvis? Diskutera det inom din grupp!

Aktivitet 6: Argumentationsspel

Följande argumentationsspel implementeras i slutet av klimatförändringsmodulen. Läs följande riktlinjer noggrant.

Spelinstruktioner:

  1. Spelarna delas in i grupper.
  2. Varje lag väljer ett grönt och ett blått kort. Gröna kort innehåller faktabaserade berättelser om klimatförändringar. Varje grönt kort har motsvarande blått informationskort relaterat till berättelsen. Det blå kortet innehåller utförlig kompletterande fakta.
  3. Alla spelare i varje lag läser det gröna kortet. Sedan diskuterar spelarna sina berättelser med sina lag. Till exempel berättar det tredje gröna kortet en sann historia om en 16-årig isbjörnshanne som hittades död på Svalbard av svält. Därefter försöker lagspelarna förklara varför isbjörnen dog.
  4. När varje grupp presenterar berättelsen i helklass försöker gruppen med motsvarande blått informationskort svara på manuset med sina egna argument. I detta skede delar spelarna sina åsikter med andra och förbättrar sina svar när de hör olika argument och åsikter. I det här fallet hävdar blåkortsteamet att björnen dog på grund av klimatförändringar.
  5. I slutet av spelet kommer spelarna att länka berättelsekorten till infokort. Varje argument får 3 poäng. Laget med högst poäng vinner spelet.

Spelkort

Här passar korten till sidlayouten och tar så lite plats som deras innehåll kräver – så det här är bara en förhandstitt. Om du vill se korten som spelkort i enhetlig storlek och skriva ut dem, öppna den speciella sidan för “kortvy”.

Öppna utskriftsvy
(på en ny flik)

Story cards SV

Sköldpaddor

“När det gäller könsförhållandet mellan havssköldpaddor, producerar stränderna vid Playa Grande på Costa Ricas Stillahavskust bon som är 70 till 90 procent honor, beroende på år. Vid Junquillal Beach på Stillahavskusten, där det ofta är för varmt för att ägg ska kläckas alls, har forskare börjat flytta ägg till ”barnkammare” – huvudsakligen hål grävda till ett visst djup på kallare områden på stranden. När kläckningarna börjar chapererar (förflyttar) forskarna dem från boet till vattnet och skyddar dem mot både mänskor och rovdjur.”

Story SV 1

Korallrev

Omkring 50 % av Australiens stora barriärrev har dött sedan 1990-talet, enligt en studie publicerad i Proceedings of the Royal Society Journal. “Nedgången inträffade på både grunt och djupare vatten, och över alla arter - men särskilt i förgrenade och bordsformade koraller. Dessa var värst drabbade av rekordstora temperaturer som utlöste massblekning 2016 och 2017”, säger professor Terry Hughes, medförfattare till studien. Förlust av bordsformade koraller kommer också negativt påverka fiskarter. “Våra resultat visar att det stora barriärrevets förmåga att återhämta sig - dess motståndskraft - äventyras jämfört med hur det varit historiskt,” tillade han.

Story SV 2

Isbjörnar

En utsvulten 16-årig isbjörnshanne hittades död på Svalbard. Dr Ian Stirling, som har studerat björnarna i nästan 40 år och undersökt djuret sa: “Från sin liggande position verkar björnen helt enkelt ha svält ihjäl. Han hade inget kvarvarande yttre fett och reducerats till lite mer än hud och ben.” Björnen hade undersökts av forskare från Norska Polarinstitutet i april i södra delen av Svalbard, en arktisk ö-skärgård, och verkade frisk. Samma björn hade fångats i samma område tidigare år, vilket tyder på att upptäckten av dess kropp, 250 km bort på norra Svalbard i juli, visar en ovanlig rörelse bort från dess normala räckvidd. Björnen följde troligen fjordarna inåt landet när den vandrade norrut, vilket betyder att den kan ha gått dubbelt eller tre gånger så långt. Douglas Richardson, chef för levande samlingar vid Highland Wildlife Park sa att 16 år är inte särskilt hög ålder för en vild isbjörnshanne, som vanligtvis lever till 20-årsåldern. “Det kan ha funnits någon underliggande sjukdom, men jag skulle bli förvånad om detta var något annat än svält”, sa han. “När isbjörnar väl når vuxen ålder är de vanligtvis nästan oförstörbara”

Story SV 3

Översvämning

“Långsamt gick vårt hus under vatten. Och en natt ökade vattnet och det gick över mitt huvud.” 14-åriga Sathis liv vände upp och ner när hennes hus i Kurigram, Bangladesh svämmade över och hon och hennes familj var tvungna att flytta till ett läger för fördrivna människor. Hon förlorade sina böcker och alla sina tillhörigheter i översvämningarna och att bo i lägren innebar att hon fruktade för sitt liv.

Story SV 4

Skadedjur

Ett stort antal bönder har klagat på skador på majsgrödan på grund av en skadedjursattack och sökt lämplig ersättning från delstatsregeringen. Tjänstemän från jordbruksdepartementet har bekräftat att nästan 30 procent av majsskörden i distriktet har påverkats. Sandeep Kumar, i byn Jandla nära Anandpur Sahib, sa att bönder i hans by hade sått majs på nästan 100 hektar. “Grödan skadades dock på grund av skadedjursangrepp trots att man sprutade bekämpningsmedel upprepade gånger”. Manohar Lal, en annan bonde från byn, bekräftade att när han upptäckte skadedjur fick han ett bekämpningsmedel från marknaden och sprayade det tre gånger men fortfarande hade en stor del av hans skörd skadats.

Story SV 5

Fyra årstider

I USA brukar man uppleva fyra årstider varje år, men vissa forskare förutspår att ett förändrat klimat också kommer att förändra hur våra årstider är ordnade. Istället för fyra lika långa årstider kommer året att domineras av bara två årstider: vinter och sommar. Vår och höst kommer att bli korta, i april och oktober, men större delen av året får extremt varma och kalla temperaturer. Forskning har visat att säsongsbetonad uppvärmning sker i en ojämn takt över hela USA, med vintertemperaturer som stiger snabbare än sommartemperaturer. Det genomsnittliga antalet dagar med temperaturer under fryspunkten minskar dock varje vinter. Städer över hela landet, särskilt i de södra staterna och Pacific Northwest, förutspås få färre dagar (upp till två månader) med minusgrader till 2050.

Story SV 6

Informationskort

Sköldpaddor

Klimatförändringarna påverkar, och kommer i allt högre grad att påverka, havs- och landtemperaturer. Detta är särskilt viktigt för sköldpaddor eftersom deras utveckling är intrikat kopplad till temperaturen. Temperaturen på sanden vid häckningsplatsen påverkar det resulterande könet på sköldpaddsungarnas embryon: en temperatur på ≤ 28˚C resulterar i hanar; 30˚C betyder att det finns lika stor chans att sköldpaddan är antingen hane eller hona; och ≥ 32˚C resulterar i honor. När temperaturerna förutspås stiga, finns det en växande oro, och redan vissa bevis, för att för många honor kommer att födas, vilket snedvrider könsförhållandena och så småningom når en situation där det inte finns tillräckligt med hanar för framgångsrik reproduktion av populationen. Detta fenomen med skeva könsförhållanden kallas, passande nog, som “feminisering” av embryon. Ett annat framtidsscenario är ett där sandtemperaturerna på häckningsstranden är för höga för korrekt utveckling av embryona. Sandtemperatur på över 34˚C anses öka sannolikheten för kläckningsmutationer, vilket i många fall resulterar i att havssköldpaddorna inte kan nå vuxen ålder.

Info 1

Korallrev

Varmvattenkorallrev är värd för ett brett utbud av marint liv och är mycket viktiga för tropiskt fiske och andra marina och mänskliga system. De är särskilt sårbara eftersom de kan drabbas av hög dödlighet när vattentemperaturen kvarstår över ett tröskelvärde på mellan 1°C–2°C över det normala intervallet. Sådana förhållanden inträffade i många tropiska hav mellan 2015 och 2017 och resulterade i omfattande korallblekning när koralldjursvärdarna kastade ut de algpartner som de är beroende av. Efter massdöd av koraller på grund av blekning tar återhämtningen vanligtvis minst 10–15 år. Koraller är också mycket känsliga för stigande surhet, eftersom det är svårt för dem att skapa och underhålla de skelettstrukturer som behövs för deras stöd och skydd. Koraller ger en livsviktig lekmiljö för fiskar och stöd till tusentals marina arter. Organisationen ”Benefits of Global Action” säger att utan åtgärder mot klimatförändringar förutspås dramatisk förlust av ytlig koralltäckning. Till exempel, det beräknas att koralltäcket på Hawaii ska minska från 38 % (nuvarande koralltäcket) till cirka 5 % år 2050 om inte betydande globala åtgärder mot klimatförändringar genomförs.

Info 2

Isbjörnar

Isbjörnar jagar på havsisen och de behöver den för att förflytta sig från en region till en annan. Mödrar och ungars överlevnad på våren beror på mödrarnas jaktframgång, vilket i sin tur beror på havsisens stabilitet och utbredning. Mindre havsis på vintern innebär att isbjörnshonor måste gå längre utan mat, vilket påverkar deras fettdepåer och i sin tur deras reproduktionsframgång. En fullständig förlust av havsistäcket under sommar, vilket kan inträffa under detta århundrade, kan hota isbjörnarnas överlevnad som art eller tvinga dem att anta en landbaserad sommarlivsstil. Att leva på land skulle inte vara utan risker på grund av konkurrens med andra rovdjur, möjlig korsning med bruna eller grizzlybjörnar och interaktioner med människor. I hela Arktis beräknas isbjörnsbestånden minska med 30 % till 2050, enligt World Wildlife Federation. En studie publicerad 2020 tog en detaljerad titt på vilka isbjörnspopulationer som är mest utsatta under detta århundrade. Om utsläppen av växthusgaser förblir höga kommer ungar att vara i riskzonen i 12 av de 13 isbjörnpopulationer som forskarna studerade i slutet av detta århundrade.

Info 3

Översvämning

När klimatförändringarna värmer upp atmosfären kan luften hålla 7 % mer vattenånga för varje grad temperaturhöjning på Celsiusskalan. När denna luft snabbt svalnar, förvandlas vattenånga till droppar som går samman för att bilda kraftiga regn. Kraftig nederbörd under en kort tidsperiod kan orsaka snabba översvämningar eller måttlig nederbörd under flera dagar kan leda till att floder eller dammar svämmar över. Länder som har hanterat höga vattennivåer i många år har haft tid att anpassa sig – till exempel Nederländerna som har skapat världens mest sofistikerade översvämningsbarriärer. Låginkomstländer med dålig infrastruktur kan vara mindre rustade för och förhindra översvämningar som Bangladesh, Haiti och Vietnam. Ökande temperaturer smälter också polarisarna som utgör betydande hot mot kuststäder. Antarktis har förlorat cirka 3 biljoner ton is under de senaste 25 åren, vilket har fått globala hav att stiga med 8 mm. I framtiden kan havsnivån stiga så mycket som 5 meter.

Info 4

Skadedjur

Klimatförändringar är en faktor som driver spridningen av skadedjur och sjukdomar, tillsammans med ökande global handel. Klimatförändringar kan påverka populationens storlek, överlevnadsgrad och geografisk spridning av skadegörare. Temperatur och nederbörd är de stora drivkrafterna för förändringar i hur och var skadedjur och sjukdomar sprids. “I allmänhet gynnar en ökning av temperatur och nederbördsnivåer tillväxten och spridningen av de flesta skadedjursarter genom att ge nödvändig fukt för deras tillväxt”, säger Tek Sapkota, forskare inom jordbruk och klimatförändringar vid International Maize och Wheat Improvement Center (CIMMYT). “Men när temperaturer och nederbördsnivåer blir för höga kan detta bromsa tillväxten och reproduktionen av vissa skadedjursarter och förstöra dem genom att deras ägg och larver sköljs bort från värdväxten”, förklarar han. Detta skulle förklara varför många skadedjur flyttar bort från tropikerna mot mer tempererade områden. Skadedjur gillar varmare temperaturer – men upp till en viss punkt. Om det är för varmt eller för kallt växer populationen långsammare. Eftersom tempererade områden för närvarande inte har den optimala temperaturen för skadedjur, förväntas populationer växa snabbare i dessa områden när de värms upp.

Info 5

Fyra årstider

Somrarna på norra halvklotet kan vara nästan sex månader långa till år 2100 om den globala uppvärmningen fortsätter okontrollerat, enligt en nyligen genomförd studie som undersökte hur klimatförändringarna påverkar mönstret och varaktigheten av jordens årstider. Studien, som publicerades i tidskriften Geophysical Research Letters, fann att klimatförändringarna gör somrarna varmare och längre, samtidigt som de tre andra årstiderna krymper. Forskare säger att det kan ha en rad allvarliga konsekvenser som påverkar människors hälsa och jordbruk. “Detta är den biologiska klockan för varje levande varelse”, säger studiens huvudförfattare, Yuping Guan, en oceanograf vid State Key Laboratory of Tropical Oceanography vid den kinesiska vetenskapsakademin. Guan och hans kollegor analyserade dagliga klimatdata från 1952 till 2011 för att fastställa början och slutet av varje säsong på norra halvklotet. De fann att under nästan 60-årsperioden blev somrarna längre från i genomsnitt 78 till 95 dagar långa. Vintrarna förkortades i genomsnitt från 76 till 73 dagar, och vår- och höstsäsongerna minskade på liknande sätt. I genomsnitt krympte vårsäsongerna från 124 dagar till 115 dagar, och höstarna förkortades från 87 dagar till 82 dagar. Forskarna använde resultaten för att bygga en modell för att projicera hur årstiderna kan förändras i framtiden. De upptäckte att om takten i klimatförändringarna fortsätter obehindrat, kan somrarna på norra halvklotet vara nästan sex månader, medan vintrarna kan sträcka sig över mindre än två månader. Tidigare forskning har visat att klimatförändringarna har en djupgående inverkan på planetens årstider – vilket gör somrarna varmare och längre och vintrarna kortare och varmare – men Guan sa att han var förvånad över de dramatiska resultaten av hans teams framtida prognoser.

Info 6